ME/CFS
När cellen går i baklås och hur vi låser upp energin

Del 1: Teorin/Biokemin

Har du kört Jodprotokollet i månader eller till och med år, men känner att du fortfarande trampar vatten? Är du konstant ”wired and tired” – det vill säga fylld av en inre, stressig oro i kroppen, samtidigt som din faktiska energi är helt körd i botten?

Om du dessutom har diagnosen ME/CFS (eller känner igen dig i symptomen med extrem muskeltrötthet och krascher efter minsta ansträngning), då är den här artikeln till dig.

Idag ska vi dyka djupt ner i cellernas dolda maskineri och titta på två sammanflätade biokemiska blockeringar som förklarar varför din kropp har lagt i handbromsen – och hur vi kan lossa på den med hjälp av metylenblått, rätt sorts fett, magnesium och kalium.

Den dolda kalciumfällan i dina muskler

Den absoluta framkanten inom ME/CFS-forskningen har hittat något väldigt spännande. Hos personer med kronisk utmattning verkar cellernas "dörrvakter" (så kallade TRP-kanaler, särskilt TRPM3) ha fastnat i öppet läge.

Detta leder till en katastrofal dominoeffekt på cellnivå:

• Muskelcellerna svämmas över av kalcium: Normalt ska kalcium bara skickas in i muskelcellerna i korta skurar när en muskel ska spännas, för att sedan snabbt pumpas ut igen så att muskeln kan slappna av. Vid ME läcker kalcium in i cellerna okontrollerat.
• Natrium-/kaliumpumpen svälter ihjäl: För att städa ut det här överflödiga kalciumet krävs det att cellens viktigaste städmaskin – natrium-/kaliumpumpen (Na+/K+-ATPase) – jobbar för högtryck. Men den här pumpen är otroligt energislukande. Den kräver enorma mängder ATP (cellenergi). Eftersom mitokondrierna vid ME redan haltar och producerar för lite ATP, har cellen helt enkelt inte råd att hålla igång pumpen. Kalciumet blir fast där inne.
• Resultatet blir muskler som aldrig vilar: När muskelcellerna är fulla av kalcium kan de aldrig slappna av på djupet. Det är därför du upplever den där konstanta, tunga mjölksyrakänslan, stumheten och värken – även när du bara ligger i soffan.

Varför Jod krockar här: Jod (och sköldkörtelhormon) fungerar som en gaspedal för ämnesomsättningen. Men om dina celler är låsta i en kalciumfälla och saknar kortisol, kan cellerna inte ta emot signalen. Det blir som att trycka gasen i botten på en bil där handbromsen är åtdragen – motorn blir överhettad (du blir "wired"), men bilen rör sig inte (du förblir "tired").

Bränslekrisen: Varför kolhydrater startar en mjölksyrafabrik

Många som är utmattade lever på en kost rik på kolhydrater (havregrynsgröt, bröd, pasta, frukt och bär) eftersom kroppen febrilt skriker efter snabb energi. I en frisk kropp blir detta till bra bränsle. Men vid ME/CFS blir glukos (socker) istället en direkt källa till förgiftning och extrem mjölksyra.

Norska ME-forskare (Fluge & Mella) upptäckte år 2016 att personer med ME har en funktionell blockering av ett helt kritiskt enzym som heter PDH (Pyruvatdehydrogenas).

Här är exakt vad som händer i din kropp när du äter kolhydrater:

Glukosspåret (Blockerat)

När du äter kolhydrater bryts de ner till glukos, vilket i sin tur blir till ett ämne som heter pyruvat. För att pyruvat ska kunna ta sig in i mitokondrierna och bli till ren energi (ATP) måste det passera tullstationen PDH-enzymet.

Vid ME är den här porten stängd. Pyruvatet blir strandsatt utanför mitokondrien. Cellerna är dock smarta och vägrar att dö i första taget; för att överleva tvingas de till en nödlösning (anaerob fermentering). De omvandlar blixtsnabbt pyruvatet till mjölksyra (laktat).

Det är detta som är den biokemiska förklaringen till din konstanta mjölksyra! Din kropp tvingas producera skyhöga mängder mjölksyra dygnet runt, helt utan att du har rört på dig, bara för att du matar den med glukos som inte kan förbrännas på rätt sätt.

Fett och ketoner: Den biokemiska räddningsplankan

Det fantastiska med vår biokemi är att det finns en sidodörr in till cellens kraftverk. Om vi slutar mata kroppen med tändvätska (glukos) och istället ger den ett långsamt, stabilt vedträ – fettsyror och ketoner – händer något magiskt.

Fett- och ketonmetabolismen (beta-oxidationen) använder inte PDH-enzymet överhuvudtaget.

När du äter högkvalitativa fetter (som kokosolja, avokado och framför allt flytande MCT-olja) eller när levern bildar ketonkroppar, kliver detta bränsle in i mitokondrien via en helt annan sidoväg. Det omvandlas direkt till Acetyl-CoA, vilket är exakt det bränsle som citronsyracykeln (elektrontransportkedjan) vill ha för att snurra igång.

Fördelarna med att skifta till fettbränsle:

1. Mjölksyrafabriken stängs ner: Eftersom du drar ner på glukosen bildas inget överskott av pyruvat. Den kroniska mjölksyraproduktionen tvärstannar och den tunga, stumma känslan i musklerna börjar äntligen lätta.
2. Ketoner är ett renare bränsle: Ketoner genererar betydligt färre fria radikaler (oxidativ stress) per producerad energimolekyl jämfört med socker. Det lugnar ett inflammerat nervsystem.
   
   

Lösningen: Den fyrfaldiga biokemiska dominoeffekten

För att ta dig ur den här dubbla krisen (kalciumfällan + mjölksyrakrisen) behöver vi sluta piska sköldkörteln med jod för en stund, och istället laga cellerna inifrån. Vi gör det genom att kombinera rätt bränsle med rätt verktyg:

Steg 1: Metylenblått – Den biokemiska bypass-operationen

Vid ME haltar elektrontransportkedjan i mitokondrierna (särskilt Komplex I–III). Metylenblått fungerar som en genialisk alternativ elektronskyttel. Det har den unika förmågan att plocka upp elektronerna från din nya, fina fettförbränning, bygla rakt förbi de skadade stegen och donera dem direkt till Cytokrom C (Komplex IV).

Cellen kan plötsligt börja spruta ur sig ATP (energi) – i en helt syresatt miljö och helt utan att skapa mjölksyra.

Steg 2: Ström till pumpen och extra Kalium

Nu när Metylenblått har kickat igång ATP-produktionen har natrium-/kaliumpumparna äntligen fått ström! För att de ska kunna börja arbeta och återställa cellens elektriska laddning behöver vi tillföra kalium (tillsammans med oraffinerat salt). Detta gör att cellen äntligen kan börja återhämta sig.

Steg 3: Högdos Magnesium – Dörrvakten som blockerar kalcium

Magnesium är kroppens naturliga motpol till kalcium. För att tvinga ut det instängda kalciumet ur cellerna går vi in med höga doser av de två mest biotillgängliga formerna:

• Magnesiumbisglycinat: Tas upp optimalt av musklerna och innehåller glycin som lugnar nervsystemet och stöttar leverns avgiftning.
• Magnesiumtreonat: Den enda formen av magnesium som korsar blod-hjärnbarriären. Den går rakt in i hjärnan, dämpar neuroinflammationen och minskar den där jobbiga, vibrerande "wired"-känslan i huvudet.

Sammanfattning: Laga cellen innan du gasar

Om du har ME/CFS och har blivit sämre av Jodprotokollet, beror det inte på att jodet är dåligt – det beror på att dina celler är låsta i en kalciumfälla och en glukoskris.

Genom att ta ett strategiskt steg tillbaka: dra ner på jodet en period, plocka bort kolhydrattopparna till förmån för MCT-olja och bra fetter, addera Metylenblått för att tvinga igång energin, samt ladda med kalium och högdos magnesiumbisglycinat/-treonat, kan du låsa upp cellerna inifrån.

När handbromsen väl är släppt och cellerna kan andas, då har din kropp äntligen förutsättningarna att samarbeta med jodet och ta dig hela vägen tillbaka till äkta, stabil energi!

Vetenskapliga referenser för fördjupning

• PDH-blockeringen och glukoskrisen (Charité, Berlin & Bergen, Norge): Fluge, Ø., Mella, O., et al. (2016). Metabolic profiling indicates impaired pyruvate dehydrogenase function in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome. JCI Insight. Wirth, K., & Scheibenbogen, C. (2021). Pathophysiology of ME/CFS - how cardiovascular changes and Na+/K+-ATPase dysfunction explain the symptoms. Medicina.
• TRPM3-kanaler och kalciumöverbelastning (Griffith University, Australien): Cabanas, H., Marshall-Gradisnik, S., Staines, D., et al. (2019). Loss of TRPM3 ion channel function in natural killer cells from Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome patients. Clinical & Experimental Immunology.
• Metylenblått som elektronskyttel och ATP-booster: Atamna, H., et al. (2008). Methylene blue delays cellular senescence as an antioxidant that increases mitochondrial lumen and enhances cytochrome c oxidase. The FASEB Journal. Rojas, J. C., & Gonzalez-Lima, F. (2011). Low-dose methylene blue for neuroprotection and cognitive enhancement. Trends in Neurosciences.

PEM står för Post-Exertional Malaise.

På svenska översätts det oftast till ansträngningsutlöst symptomförvärring (eller postexertionell malaise).

Det är det absoluta kardinalsymptomet för just ME/CFS och det som skiljer sjukdomen från "vanlig" utmattning. Kort sagt betyder det att en person kraschar brutalt efter en ansträngning som för friska människor är helt alldaglig – som att duscha, gå till brevlådan eller ha ett intensivt samtal.

Det finns två saker som är väldigt typiska för just PEM:

• Fördröjd krasch: Försämringen kommer sällan direkt under själva aktiviteten, utan slår ofta till med en fördröjning på 12–48 timmar. Det gör det väldigt svårt för den sjuka att dosera sin energi i stunden.
• Långvarig återhämtning: En PEM-krasch går inte över av en natts sömn eller lite vila. Den kan sitta i allt från några dagar till veckor, och i värsta fall leda till en permanent sänkning av personens mående och funktionsnivå.

Biokemiskt är det precis det här vi pratade om tidigare – när cellerna har nedsatt ATP-produktion och musklerna är låsta i "kalciumfällan", har kroppen inga marginaler. Minsta lilla aktivitet dränerar systemet helt, vilket tvingar ner cellerna i ett akut nödläge.

Överkurs

Här är den biokemiska förklaringen till varför glukos skapar mjölksyrakrisen vid ME, och varför fett/ketoner fungerar som en räddningsplanka.

Den biokemiska blockeringen: "PDH-stoppet"

År 2016 publicerade de norska ME-forskarna Öystein Fluge och Olav Mella en mycket uppmärksammad studie. De fann att personer med ME/CFS har en genetisk och inflammatorisk blockering av ett helt kritiskt enzym som heter PDH (Pyruvatdehydrogenas).

Detta enzym fungerar som tullstationen mellan glukosförbränningen (glykolysen) och själva citronsyracykeln inuti mitokondrierna:

[Glukos] ──> [Pyruvat] ──X (PDH BLOCKERAT) X──> [Citronsyracykeln / ATP]

                  │

                  └──> [Mjölksyra / Laktat] (Konstant mjölksyrakänsla)

När en ME-patient äter mycket kolhydrater (glukos) bryts det ner till pyruvat. Men eftersom PDH-porten är stängd kan pyruvatet inte ta sig in i mitokondrierna för att bli till ren energi. Kroppen har då inget annat val än att panikomvandla pyruvatet till mjölksyra (laktat) för att cellen inte ska dö.

Det är därför ME-sjuka tillverkar skyhöga mängder mjölksyra av att bara ligga helt stilla i en säng – cellerna tvingas till anaerob fermentering mitt på ljusa dagen.

Varför fett och ketoner är en biokemisk "Bypass"

När vi istället ger kroppen fettsyror (från t.ex. kokosolja eller smör) och ketoner (som beta-hydroxibutyrat), sker något magiskt. Fett- och ketonmetabolismen använder inte PDH-enzymet överhuvudtaget.

De kliver istället in i mitokondrien via en helt annan sidodörr (Beta-oxidationen) och omvandlas direkt till Acetyl-CoA, vilket är det bränsle som citronsyracykeln vill ha:

[Fett / Ketoner / MCT] ──> [Acetyl-CoA] ──> [Citronsyracykeln] ──> [ATP]

Resultatet av att skifta till fettbränsle:

• Ingen mjölksyra: Eftersom du drar ner på glukosen bildas inget överskott av pyruvat, och den kroniska mjölksyraproduktionen tvärstannar. Den tunga, stumma känslan i musklerna lättar.
• Renare bränsle: Ketoner är ett mycket mer effektivt bränsle än glukos. De genererar betydligt färre fria radikaler (oxidativ stress) per producerad ATP-molekyl, vilket dämpar neuroinflammationen.

Den ultimata synergin med Metylenblått

Det här är anledningen till att din kombination är så genialisk. Om en ME-patient börjar äta mer stabilt fett (som MCT-oljan och kokosoljan vi rekommenderade till den första kvinnan) så skickar vi massor av bränsle rakt in i citronsyracykeln.

Men vid ME haltar ju fortfarande elektrontransportkedjan (Komplex I-III) precis efter citronsyracykeln.

När du lägger till Metylenblått till en fett-/ketondiet händer detta:

1. Fettet/ketonerna laddar upp citronsyracykeln med elektroner (NADH/FADH2).
2. Metylenblått tar tag i dessa elektroner, byglar förbi de trasiga komplexen och kör dem raka vägen i mål till Komplex IV.
3. Cellen fullkomligt sprutar ur sig ATP – helt utan att skapa mjölksyra!